Ladda ner rapport om godisets miljöpåverkan från Nordiska ministerrådets webbplats (engelska).

Att godis kanske inte är det bästa hälsovalet vet de flesta. Men att godis, chips och läsk påverkar miljön och klimatet kanske inte alla tänker på. Nu har godisets miljöpåverkan utretts för första gången i en studie genomförd av SIK (Institutet för livsmedel och bioteknik).

Kött är normalt det livsmedel som har störst klimatpåverkan. Men i godisstudien kom man fram till att en påse skumgodis har lika stor klimatpåverkan som en portion fläskkött. Godis, chips och läsk står för nästan en procent av Sveriges totala miljöpåverkan, eller 2,6 procent av livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan. Och detta utan att de bidrar med särskilt mycket näring till konsumenten.

Genom att äta mindre kött och fisk kan man minska sin negativa påverkan på klimat och miljö kraftigt. Köttproduktionen kräver stora resurser i form av odlad mark för foder, och den ger också stora utsläpp av klimatgaser. Fiskarna i våra hav är i många fall starkt hotade på grund av överfiskning.

Lär dig mer om köttets och fiskens miljöpåverkan genom att titta på filmerna "Meat the truth" och "Sea the truth" via länkarna under "tips"(ingen svensk text).

Ungefär vart fjärde matkasse vi bär hem slängs. Ungefär hälften av den maten slängs i onödan. Mat som slängs i onödan innebär en stor och onödig belastning på miljön. Det betyder också att onödigt mycket mark används för odling och uppfödning av djur. Eller rättare sagt, om vi inte skulle slänga så mycket mat så skulle den mark vi odlar kunna mätta många fler munnar. Och den där bilresan till och från affären med mjölken blir ännu sämre ur klimatsynpunkt. Ungefär 25 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp kommer från produktion och konsumtion av mat. Det innebär att vi skulle kunna minska utsläppen ganska mycket om lärde oss att hushålla bättre med maten.

Under vecka 47 höll Lantmännen kampanjen "Var rädd om maten". Konsumentföreningen i Stockholm har också arbetat mycket med frågor kring matsvinn.

Har du några tips eller idéer, eller känner du till bra exempel på hur man kan minska matavfallet hemma, i skolan, på retsauranger och i affärer?

2010-08-31
Lägg inte på mer än du orkar äta upp! Släng inte maten! Nej, det är inte med pekpinnar som Knivsta kommun ska minska matsvinnet i skolorna. I stället bjuds eleverna på en matresa. Det är kostchefen i kommunen Ingela Nannström som tagit initiativ till projektet Vår härliga matresa, där fabler spelar en central roll. Tanken är att de yngre barnen genom illustrationerna ska lära sig om matens ursprung och fyllas med respekt och omtanke.
Upsala Nya Tidning

2010-08-27
Tidigare i år kom Max Hamburgerrestaurangers Fettbokslut 2009 ut och nu har Klimatbokslutet publicerats för att synliggöra arbetet med miljö- och klimatfrågor under det gångna året. Enligt Max Klimatbokslut 2009 har en rad åtgärder redan genomförts, såsom att alla restauranger har 100 procent vind-el, att 90 procent av glödlamporna har bytts ut till lågenergilampor, att palmoljan helt har tagits bort och att fisken som serveras är miljöcertifierad.
Foodnet

Inlagd sill med rödlök, äpplen och kanel

1 dl ättika (12 %)

2 dl socker

2 dl vatten

1 bit kanel( 3 gram)

20 svarta pepparkorn

1 stort äpple (150g)

1 stort rödlök (150g)

3 urvattnade sillfiléer (250g)

Koka ihop ättika, socker, kanel, peppar och vatten. Skär löken i tunna skivor. Lägg i lagen och koka upp. Skär äpplet i klyftor, fri från kärnor och sedan i tunna skivor. Lägg i den varma lagen och låt den sedan svalna. Skär sillen i mindre bitar och lägg i den kalla lagen. Låt stå minst över natten innan den ätes. Kan sedan stå flera veckor i kylskåp.

********************************************************************

Sillsallad

2 st filéer inlagd sill, cirka 200 gram

1 st medelstor kokt kall potatis

60 g salt eller delikatessgurka

0,5 st syrligt äpple

230 g inlagda rödbetor

0,5 st gul lök

salt

vitpeppar från kvarn

 

Skala löken och skala och kärna ur äpplet. Skär äpplet, löken, sillen, rödbetorna, potatisen och delikatessgurkan i små tärningar. Smaka av och tillsätt eventuellt mer salt och peppar. Allt efter egen smak. Låt gärna sillen dra till sig några timmar före servering. Sillsalladen kan garneras med äggklyftor och spritsad vispgrädde.

********************************************************************

Ättikströmming

4-6 port

600 g strömmingsfilé

1 dl ströbröd eller grovt rågmjöl

1 tsk salt

1 krm vitpeppar

1 dl hackad dill och persilja

smör

 

Ättikslag:

1 dl ättiksprit, 12 %

2 dl strösocker

3 dl vatten

2 lagerblad

5 kryddpepparkorn

1 gul lök

1 morot

Börja med ättikslagen. Koka ättiksprit, socker, vatten, lagerblad och pepparkorn några minuter. Låt svalna. Skala och skiva lök och morot och lägg ner dem i lagen. Skölj strömmingen hastigt i kallt vatten. Klipp bort ryggfenan och lägg strömmingen i ströbrödet med skinnsidan nedåt. Salta och peppra. Strö dill och persilja över halva antalet filéer. Lägg ihop filéerna två och två. Stek dem i smör i en stor stekpanna på medelvärme, ca 3 min per sida. Lägg över i en form. Häll lagen över de varma strömmingarna. Låt stå i kyl till nästa dag.

********************************************************************

Vitkålssallad

4 msk rapsolja

2 msk äppelcidervinäger

3 tsk senap (gärna fransk)

Salt och svartpeppar

250 gram vitkål

1 rödlök

Blanda senap och vinäger ordentligt, tillsätt rapsolja och kryddor. Strimla vitkålen fint, det går bra med en osthyvel. Skär rödlöken i tunna skivor och blanda sedan alltsammans i en skål. Slå över vinägretten och blanda runt ordentligt med rena händer. Låt gärna salladen stå, minst 30 minuter innan servering, så hinner smakerna sätta sig ordentligt.

********************************************************************

Rödkål

4 port

750 gram rödkål

1,5 msk smör eller margarin

1,5 msk sirap

1-2 äpplen

1,5 msk vinäger eller citronsaft

1 tsk salt 0,5 krm vitpeppar

0,5 krm kryddpeppar

1-2 msk svart vinbärssaft eller rödvin

Klyv kålhuvudet och skär bort den hårda stocken. Ta bort de yttersta bladen om de är fula. Skär kålen i klyftor och strimla dem i matberedare eller med vass kniv. Smält fettet i en gryta och lägg i kålen. Ringla över sirapen. Låt alltsammans fräsa under omröring i ca 10 minuter. Skala äpplena och skär dem i klyftor. Lägg ner dem i grytan. Tillsätt vinäger och kryddor och låt kålen koka under lock på svag värme i ca 45 minuter. Rör om då och då. Späd med outspädd vinbärssaft eller rödvin och låt kålen koka utan lock i ytterligare 10 minuter.

********************************************************************

Stinas superlätta limpa

1 limpa

1/2 pkt jäst

1 msk baksirap (eller honung)

1 tsk salt

4 dl ljummet vatten

8-9 dl vetemjöl (kan delvis bytas ut mot t ex kruskakli, rågmjöl, rågsikt...men ha alltid minst hälften vetemjöl)

Annat gott att slänga i ca 1/2-1 dl av något av följande: solrosfrön, russin, hackade mandlar eller hasselnötter, linfrön, hackade torkade aprikoser...

Rör ihop jäst, salt, honung och vatten. Häll i frukten/nötter. häll i mjölet och rör ihop. Det ska vara mer en smet än en deg. jäs 1-2 timmar. Häll i en brödform. Grädda i 250 grader i 15 minuter, sänk värmen till 125 och grädda ytterligare 40-45 min.

Om man har gasugn som det inte går att reglera värmen på så går det bra att bara köra bara 40 min och det blir bra. Brödet är gott att äta färskt och bre på yoghurt som man blandat med citronskal och honung. 

********************************************************************

Vörtbröd

4 limpor

100 g jäst

100 g smör

 1 liter porter

1-2 dl mörk sirap

1 msk salt

1 msk torra malda pomeransskal

1 msk stött anis

1 msk stötta fänkålsfrön

3 dl russin

2 kg rågsikt

Smörj en långpanna eller smörj bara kanten och lägg bakplåtspapper i. Smula ner jästen i en bunke. Smält smör, häll i porter och värm degvätskan till fingervärme, 37°. Häll degvätskan över jästen och rör om så att den löser sig. Ta undan 4 dl av rågsiktet. Häll resten i degvätskan, gör en eller två fördjupningar i mjölet med ett decilitermått och fyll det med sirap. Tillsätt salt, önskade kryddor och eventuellt russin och arbeta degen kraftigt i bunken, tillsätt eventuellt ytterligare mjöl. Ställ degen att jäsa under bakduk i ca 40 minuter. Sätt ugnen på knappt 200°. Arbeta ihop degen lätt i bunken och stjälp sedan upp den på lätt mjölat bakbord och knåda degen smidig. Dela degen i 4 delar och forma dem till limpor eller hålkakor, lägg dem i långpannan och pensla mellan med smält margarin. Låt jäsa under duk i ca 30 minuter. Grädda i ca 40 minuter i mitten av ugnen. Pensla bröden med vatten eller porter efter gräddningen, vira in dem i bakdukar och låt svalna på galler.

********************************************************************

Grönkålslasagne

4 portioner

9 – 12 st lasagneplattor gärna fullkorn

1 st litet grönkålshuvud alt fem stora blad

100 g smulad fetaost

1 burk hackade konserverade tomater

1 st hackad gul lök

2 st pressade vitlöksklyftor

1 msk torkad oregano

3 msk äppelcidervinäger

3 msk socker

1 st finrivet skal av citron

8 dl mjölk

2 msk vetemjöl

2 msk smör

kallpressad rapsolja

salt och nymald svartpeppar

Börja med att koka en tomatsås genom att lägga tomater, lök, vitlök, oregano, vinäger och socker i en kastrull. Låt allt koka ihop och smaksätt med salt och peppar. Gör sedan en bechamelsås genom att smälta smöret i en kastrull, tillsätt mjöl och vispa försiktigt i mjölken och värm/koka upp under omrörning. Tillsätt citronskalet och smaka av med salt och peppar. Hacka grönkålen fint och koka upp den hastigt i lättsaltat vatten. Häll av vattnet och låt kålen svalna något.

Smörj en form med lite kallpressad rapsolja och varva lasagneplattor, tomatsås, smulad fetaost och bechamelsås. Varva tre gånger och avsluta med sås och fetaost. Ställ in i 150 gradig ugn i ca 1 timme. Ta ut lasagnen och låt den stå i minst 20 min innan den serveras. Detta gör att den står till sig lite.

********************************************************************

Tomas viltbiffar med sås på trattkantarell och lingon

4-5 port

Biffar:

ca 400 g älgfärs

4 msk ströbröd

1 msk potatismjöl

Ca 1,5 dl vatten

1 ägg

Ca 1 msk riven gul lök

Salt, peppar

 

Trattkantarellsås:

Trattkantarell, torkad eller färsk

Grädde

ca 1/2 buljongtärning (svamp- eller grönsaks-)

1/2 - 1 dl vatten

1 tsk äppelmos eller liknande

Några matskedar lingon (kan uteslutas)

Peppar, ev salt

Blanda ströbröd, potatismjöl och vatten. Låt svälla minst 10 minuter. Lägg i älgfärs och salt och blanda. Rör ner ägg, peppar och lök. Blanda väl men arbeta inte färsen för mycket, då kan den bli seg. Forma till små biffar på ett skärbräde som du sköljt i vatten, och stek i fett på ej för stark värme några minuter på varje sida. Lägg biffarna åt sidan, pannan ska användas senare till såsen.

Slå av det mesta blötläggningsvattnet av svampen, men spara lite. Lägg svampen i en ny panna. Stek utan matfett tills vattnet kokat in, lägg i en klick smör, stek lite till och ställ åt sidan. Använd pannan som biffarna stekte i, töm i 1/2 - 1 dl vatten, 1/2 buljongtärning och koka ihop till en sky. Tillsätt svampen, lite äppelmos, grädde efter smak. Smaka av med peppar, ev. lite blötläggningsvatten från svampen och ev. mer salt. I slutet lägger du i några matskedar lingon eller efter smak. Lägg i biffarna och låt dem värmas upp av såsen i pannan.

Servera med kokt potatis och lingonsylt.

********************************************************************

Får (lamm) i kål

4 portioner

1 kg lammkött, bog eller rygg

1 1/2 kg vitkål

1/2 purjolök

1 1/2 msk vetemjöl

1 tsk hel svartpeppar

2 tsk salt

1 lagerblad

4-5 dl kokande vatten

persilja till garnering

Dela stora köttbitar i två. Skölj dem i kallt vatten. Lägg ett lager kött i bottnen på tryckkokaren eller i en kastrull. Täck med vitkålsklyftor och purjo i tjocka skivor. Dofta mjölet över kålen. Tillsätt pepparn och lagerbladet samt hälften av saltet. Lägg resten av köttet över kålen och täck slutligen med resten av kålen. Strö på resten av saltet. Häll vattnet ner utmed kastrullkanten, den minsta mängden i tryckkokare, största mängden i kastrull. Vattnet ska inte täcka rätten, kålen sjunker ihop och volymen minskar under kokningen. Vrid fast locket på tryckkokaren, eller sätt tätt lock på kastrullen med en tyngd ovanpå. Koka upp på full värme på plattan tills trycket är uppe i tryckkokaren. Vrid ner till svag värme. Koka under tryck i 20 minuter. Lyft tryckkokaren från värmen och vänta 10-15 minuter tills trycket jämnat ut sig innan locket öppnas. Får i kål i kastrull behöver koka cirka 1 1/2 timme. Lyft upp kål och kött mycket försiktigt med hålslev på ett generöst fat. Strö på hackad persilja. Servera skyn bredvid och bjud mandelpotatis eller annan mjölig potatis till. Om vitkålen är lös kan den tillsättas då köttet kokat halva tiden.

********************************************************************

Lingonkaka

12 portioner

2 ägg

3 dl strösocker

3 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver

1 tsk malen ingefära

1 msk malen kanel

1 tsk malda nejlikor

1 dl lingonsylt

1 dl tunn grädde

1 dl smält smör

smör + ströbröd till formen

Värm ugnen till 200°. Smöra och bröa en kakform. Vispa ägg och socker vitt. Blanda mjöl och bakpulver med kryddorna.   Rör ned sylt, grädde, de blandade torra ingredienserna och sist smöret.  Slå smeten i formen och grädda cirka 30 minuter. Låt svalna en aning. Lossa sedan formen.

********************************************************************

Glöggkokta päron

6 portioner

6 (fasta) päron

0,5 l glögg

0,5 dl citronsaft

2 dl socker

2 kanelstänger

1 uppskuren vaniljstång

½ tsk hel kardemumma

rivet skal av en apelsin

Skala päronen, skär dem i klyftor och avlägsna kärnhusen. Häll citronsaften över klyftorna. Lägg de övriga ingredienserna i en kastrull och låt dem koka upp. Lägg i päronklyftorna och låt allt småkoka tills päronklyftorna är mjuka. Tag sedan kastrullen av spisen och låt päronklyftorna svalna i vätskan. Servera med lättvispad grädde, fet naturell yoghurt (matlagningstyp) eller vaniljglass.

********************************************************************

Hur produceras maten i Sverige och hur ser ett hållbart lantbruk ut? Kring dessa frågor diskuterar vi i den tredje seminarieträffen i projektet Miljösmart Mat som sätter in frågor om mat och klimat i ett bredare miljöperspektiv. I expertpanelen sitter forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet.

- De senaste 50 åren har vi fått tillgång till två viktiga produktionsmedel; handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. De har betytt mycket för den produktionsutveckling som vi har haft och som i storleksordningen är att vi har fördubblat spannmålsskördarna och mjölkproduktionen under dessa år.

Det säger Rune Andersson, professor i markvetenskap, som är en av de deltagande experterna som särskilt kommer prata om konventionellt jordbruk. I expertpanelen sitter även Jan Bertilsson, professor i husdjursvetenskap som ska berätta om mjölkproduktionen, och Johanna Björklund, forskare inom ekologisk produktion på Centrum för uthålligt lantbruk. Johanna Björklund säger:

- Det ekologiska lantbruket har varit en drivkraft för det konventionella att utvecklas miljövänligt. Det är intressant att se hur både det ekologiska och konventionella lantbruket har lärt sig av varandra och att det är så viktigt att det finns olika sätt att driva lantbruk och olika idéer om vad ett hållbart lantbruk är.

Seminarierna sänds via videolänk från Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala till lärcentra i Köping, Nyköping, Nynäshamn, Sandviken, Örebro och Östersund, där du som journalist kan vara med och ställa dina frågor! Inbjudna är även skolpersonal och allmänhet.

Datum: tisdagen den 20 april

Tid: 15.30-17.30

Plats: Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet (Ultuna), Sal H i Undervisningshuset; Köping: Kompetenscenter Köping, Glasgatan 20 B; Nyköping: Campus Nyköping, Stora Torget 7; Nynäshamn: Nynäshamns KompetensCentrum, Idunvägen 1, plan 6 (på sjukhuset); Sandviken: CVL – Lärcentrum, Sandbacka park, Högbovägen 45; Örebro: Cityakademin, Näbbtorgsgatan 12, Studieplanet rum 302; Östersund: Lärcentrum Östersund, Österängsskolan, Rådhusgatan 72.

Varmt välkommen!

Projektet Miljösmart Mat genomförs av LivsmedelsSverige med stöd från Jordbruksverket och Formas. Kontakt: Pernilla Johnsson, 018 - 67 24 31, LivsmedelsSverige (nås dock inte fredag 16 april).

www.miljösmartmat.se

www.livsmedelssverige.se

Hur gör jag för att bli en miljösmart matkonsument? Hur ska jag som konsument kunna välja mat som både är bra för miljön och min hälsa? När får vi en klimatmärkning av livsmedel och hur kommer den att fungera?  Dessa och andra frågor kring samma tema diskuteras vid den andra seminarieträffen i projektet Miljösmart Mat som handlar om livsmedelsproduktionens och konsumtionens miljöpåverkan. I en expertpanel sitter nutritionist Monika Pearson från Livsmedelsverket och Pernilla Tidåker, projektledare för Klimatmärkningen/Svenskt sigill.

- Köttkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige de senaste 10-20 åren och vi äter nu mer kött än vad som är motiverat ur näringssynpunkt. Produktionen av kött är väldigt resurskrävande och medför en mycket större miljöbelastning jämfört med odling av vegetabiliska livsmedel. För miljöns och även vår hälsas skull skulle vi gott och väl kunna minska vår köttkonsumtion.

Detta säger Monika Pearson som har medverkat vid framtagandet av förslaget till Livsmedelsverkets miljösmarta matval utifrån kostråden.

Seminariet sänds via videolänk från Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala till kommunala lärcentra i Köping, Nyköping, Nynäshamn, Sandviken, Örebro och Östersund där du som journalist kan vara med och ställa dina frågor. Inbjudna är även skolpersonal och allmänhet.

Datum: tisdagen den 23 mars

Tid: 15.30-17.30

Plats: Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet (Ultuna), Sal H i Undervisningshuset; Köping: Kompetenscenter Köping, Glasgatan 20 B; Nyköping: Campus Nyköping, Stora Torget 7; Nynäshamn: Nynäshamns KompetensCentrum, Idunvägen 1, plan 6 (på sjukhuset); Sandviken: CVL – Lärcentrum, Sandbacka park, Högbovägen 45; Örebro: Cityakademin, Näbbtorgsgatan 12, Studieplanet rum 302; Östersund: Lärcentrum Östersund, Österängsskolan, Rådhusgatan 72.

Varmt välkommen!

Projektet Miljösmart Mat genomförs av LivsmedelsSverige med stöd från Jordbruksverket. Kontakt: Karolin Bergman, 018 - 67 24 57 eller Pernilla Johnsson, 018 - 67 24 31, LivsmedelsSverige

www.miljösmartmat.se

www.livsmedelssverige.se

Visst är det väl transporten av mat som är den största miljöboven - eller? Ett av tio kilo mat som vi köper i Sverige slängs i onödan. Odlad lax från Norge transporteras till andra sidan jordklotet för att rensas och styckas och transporteras sedan till svenska butiker. Hur ska vi hantera maten på bästa sätt för att minska onödig miljöbelastning? Hur stor skillnad gör det om jag cyklar till affären istället för att ta bilen? Hur gör man för att jämföra klimatpåverkan från olika livsmedel? Frågor kring transporter, förpackningar och svinn diskuteras vid årets första seminarieträff i projektet Miljösmart Mat som handlar om livsmedelsproduktionens och konsumtionens miljöpåverkan.

I expertpanelen sitter Elin Röös från Institutionen för energi och teknik vid SLU, Uppsala och Anna Carlsson, expert på matsvinn från Konsumentföreningen Stockholm.

- Vi slänger mycket mat i vårt samhälle idag, och mycket av den maten slängs helt i onödan vilket  också ger en helt onödig miljöbelastning. Om vi ändrar vårt beteende kan det göra stor skillnad för miljön, säger Anna Carlsson.

Seminariet ges via videolänk och sänds från Sveriges lantbruksuniversitet vid Ultuna i Uppsala till kommunala lärcentra i Köping, Nyköping, Nynäshamn, Sandviken, Örebro och Östersund där du som journalist kan vara med och ställa dina frågor. Inbjudna är även skolpersonal och allmänhet.

Datum: tisdagen den 16 mars

Tid: 15.30-17.30

Plats: Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet (Ultuna), Sal H i Undervisningshuset; Köping: Kompetenscenter Köping, Glasgatan 20 B; Nyköping: Campus Nyköping, Stora Torget 7; Nynäshamn: Nynäshamns KompetensCentrum, Idunvägen 1, plan 6 (på sjukhuset); Sandviken: CVL – Lärcentrum, Sandbacka park, Högbovägen 45; Örebro: Cityakademin, Näbbtorgsgatan 12, Studieplanet rum 302; Östersund: Lärcentrum Östersund, Österängsskolan, Rådhusgatan 72.

Varmt välkommen!

Projektet Miljösmart Mat genomförs av LivsmedelsSverige med stöd från Jordbruksverket och Formas. Kontakt: Karolin Bergman, 018 - 67 24 57 eller Pernilla Johnsson, 018 - 67 24 31 LivsmedelsSverige.

www.miljösmartmat.se

www.livsmedelssverige.se